Stark kommunal satsning ger bättre hälsa hos ungdomar

Från Göteborgs universitet kommer en intressant rapport från 1993, som visar att en kommuns långsiktiga och genomtänkta satsning på barn och ungdomar ger tydliga resultat i form av minskat riskbeteende hos ungdomar. Rapportförfattarna har analyserat enkät-svaren från elever i årskurs 7 och 9 i tre kommuner med liknande sociala, ekonomiska och geografiska förhållanden. Ungdomarnas familjesituation är i princip desamma i de tre kommunerna, ändå kan man se en tydlig skillnad i ungdomarnas alkoholvanor, hälsa och trivsel med livet. Det visar sig att den kommun som skiljer ut sig åt det positiva hållet har haft en långsiktig och sammanhållen satsning på barn och ungdomar.

Skillnaderna i enkätsvaren mellan kommun A och kommunerna B och C är stora och kan inte förklaras med bristande tillförlitlighet, enligt rapportförfattarna. I kommun A hade ungdomarna låg frekvens av experimenterande med vuxenvanor. Betydligt fler ungdomar i kommunerna B och C drack alkohol, hade haft samlag och varit berusade. Eleverna i kommun A mådde också bättre både fysiskt och psykiskt och trivdes bättre med livet och i skolan. I kommunerna B och C var nivån av mobbning, självmordstankar och deppighet anmärkningsvärt hög. Även nivån av olycksfall och våld i form av slagsmål var hög i dessa kommuner. Den socialekonomiska stan-darden var god i alla tre kommuner och omvårdnadsnivån i familjerna var väsentligen den-samma.

Satsningarna i kommun A bestod i att det redan 1974 bildades en aktiv ungdomsinriktad sam-råds-grupp med representanter för sektorerna skola, fritid, kultur, social, polis samt två ansvariga politiker. Satsningen medförde bl.a. årliga informationsbrev till föräldrar, lägerveckor med livs-stilsdiskussioner för elever i årskurs 6, medveten SANT (sexualitet, alkohol, narkotika och tobak) –undervisning i skolorna. Kommun-en erbjöd ungdomar upp till 17 år ett varierat drogfritt nöjesliv med vuxna ledare och med kommunala transporter kvällstid.