Psykisk ohälsa, hjärt-kärlsjukdomar och cancer är de tre största folkhälsoproblemen idag. Detta är ett problem som kostar oss. Det kostar stora delar av samhällets välfärd och det kostar framförallt mänskligt lidande. Idag har vi stor kunskap om hur vi ska förebygga delar av dessa problem. Men barns och ungdomars psykiska hälsa har försämrats i takt med att resurserna till dessa generella insatser från samhället har minskat. När barnen far illa sätts selektiva insatser in. Dessa selektiva insatser inom barn och ungdoms psykiatri och olika verksamheter inom socialtjänsten har ökat under senare år. Varför låter vi detta ske? Vad ska vi göra åt det? Rapporten .Tänk långsiktigt - ett samarbete mellan Skolverket, Socialstyrelsen och Statens Folkhälsoinstitut tar upp dessa frågor. Där pekas på att det idag inte finns tillräcklig forskning och uppföljning av samhällets generella insatser för att dessa långsiktiga och förebyggande investeringar med tyngd ska kunna hävdas.
Det är lätt att förstå att när den kortsiktiga kostnaden
är uppenbar och drabbar en huvudman i samhället medan den långsiktiga
vinsten, som är svår att beräkna skördas av en annan huvudman
i samhället, det inte blir någon sund prioritering av samhällets
knappa resurser. Utan krav på ett sektorsövergripande och långsiktigt
perspektiv vid beslut, som påverkar barns och ungdomars psykiska hälsa,
på olika nivåer inom kommuner, landsting och stat, kommer ingenting
att förändras.
Att hitta en lösning på problemet är ingen lätt uppgift.
Det finns inga verktyg för denna viktiga prioritering av resurserna. Därför
läser man med glädje om den samhällsekonomiska modell som redovisas
här. I den kostnadsberäknas de olika samhälleliga insatserna.
generella och selektiva. Tidsfaktorn . vinsten kommer fram många år
senare . tas om hand genom att de framtida lägre selektiva kostnaderna
nuvärdesberäknas. Svårigheten är framför allt att
kartlägga sambanden mellan de olika insatserna, som modellen bygger på.
Hypoteserna behöver verifieras av forskning. Hur påverkar på
längre sikt personalminskningar inom barnomsorg, skola och skolhälsovård
andra samhällssektorer? Vilka besparingar ger utbildning av tonårsföräldrar?
Den här modellen är egentligen en vanlig investeringskalkyl, som visar
om investeringen är lönsam eller ej. Det är svårt att låta
bli att ta hänsyn till en kalkyl med uppenbara vinster. Det krävs
dock en medveten politisk styrning för att verktyget ska användas
. krav på att besluten bygger på underlag, som grundar sig på
konsekvensanalyser av den här typen.
Av: Agneta Steier
Rapporten heter ”Tänk långsiktigt! En samhällsekonomisk modell för prioriteringar som påverkar barns psykiska hälsa” och är publicerad av Socialstyrelsen, FHI och Skolverket.
Rapporten går att hitta på Socialstyrelsens hemsida:
rapporten i pdf