Barnen - vår mest lönsamma investering seminarium 18 okt 2005.
Arrangörer: SAMBA, SKL och TCO

Kristina Berg-Kelly: Medveten strategi gav resultat i västsvensk kommun

Hur kan det komma sig att tre på ytan likvärdiga kommuner uppvisar så stora skillnader i ungdomars hälsovanor och risktagande?
Kristina Berg Kelly har lett en undersökning av tre västsvenska kommuner och grävt efter orsakerna.

Det var på nittiotalet som Kristina Berg-Kelly tillsammans med en grupp forskare genomförde en enkätundersökning i tre kommuner bland samtliga ungdomar i årskurs sju och nio. Resultatet blev förbryllande. I kommun A var det genomgående så att eleverna rökte mindre, drack mindre, trivdes bättre i skolan, åt frukost i högre grad etc, etc.
– Vi tyckte att vi kände kommunerna och förstod inte resultatet. Så vi började titta lite närmare. Det visade det sig då att samma tendens fanns när det gällde sånt som hur ofta man åt frukt och om man använde säkerhetsbälte i bilen.
Föräldrarnas betydelse då, hur var det med den?
– Vi fortsatte med att fråga om familjeklimatet. Åt man middag tillsammans, hur mycket tid tillbringade man med föräldrarna? Och hur var familjesituationen? Det gick inte att se några skillnader mellan kommunerna. Ungefär lika många i alla kommuner levde med en förälder, de flesta tillbringade ungefär lika mycket tid med de vuxna i familjen.
-– Då började vi lusläsa protokoll och intervjua företrädare för de tre kommunerna.
En helt ny bild tonade fram. I kommun A hade man sedan lång tid, 10-15 år, haft en medveten strategi. I alla beslut hade man haft de ungas bästa för ögonen. En utgångspunkt var att unga behöver träffa andra vuxna och också att de vill göra olika saker. Ett ungdomsråd med förvaltningschefer, polis m.fl lade upp strategin.
Kommunen satsade mycket på trygghet och säkerhet. Tillsammans med fältassistenterna jobbade polisen aktivt mot langning. Kommunen ordnade också många olika typer av jippon inom sport, fritid och kultur. Vid kommersiella evenemang fanns alltid frivilliga vuxna närvarande.
Kommunerna B och C satsade lika mycket pengar som A på unga, men det fanns ingen strategi eller samordning.
Vad hände då efter undersökningen? Jo, kommunerna B och C ändrade de sitt arbetssätt och kopierade kommun A:s modell.
Två år senare visade en ny undersökning att de unga i kommunerna B och C trivdes bättre både med skolan och livet. Men många skillnader kvarstod.
Sensmoral: Det tar lång tid att utveckla en miljö som främjar ungas välmående.