Sambas verksamhetsplan för år 2006

Verka för en prioritering av barnen
Barnen är den enda större grupp i samhället som fått det sämre sedan början av 90-talet.
300.000–400.000 barn och ungdomar mår dåligt och har ofta dåliga livsvillkor. Tre opinionsundersökningar som gjordes 2001(Sverigebarometern), 2003 (SOMI) och 2005 (SVN) visar entydigt att svenska folket inte vill ha det så.
För att påverka och höja samhällets prioritering av barnen arbetar nätverket med:
– seminarier, arbetsgrupper, nätverkande på lokal- och riksnivå
– dialog med beslutsfattare, forskare, näringsliv och andra
– opinionsbildning
– arbete för bildandet av ett kunskapscentrum för barnfrågor
– arbete med metoder, ledarskap, handling och verktyg för att kunna ta med barnens behov i politiska beslut
– utveckla hemsidan till att bli en kunskapsbank för dem som vill ha en överblick över initiativ som tas för barnens bästa.

1. Bygga samarbete – expandera nätverket
En av SAMBAs huvuduppgifter är att få ett samarbete och ett fungerande nätverk mellan
en rad organisationer och enskilda personer som arbetar med barnfrågor.
Fortsätta att bygga det samarbete vi påbörjat med våra medlemsorganisationer (f n 23 st) och andra med syftet att många tillsammans har bättre möjligheter att åstadkomma en prioritering av barnen, framförallt de 300.000 – 400.000 barn som far illa eller riskerar att fara illa. Visionen är att alla Sveriges barn ska ha goda uppväxtförhållanden i enlighet med FN:s barnkonvention och därmed alla chanser till ett liv som trygga och fria människor. SAMBA är oss veterligen den enda ideella organisation som arbetar på detta sätt; att få många att tillsammans agera för barnen. (I Finland och Danmark har vi under förra året erfarit att det finns motsvarigheter till SAMBA och vi kommer under innevarande år att ha erfarenhetsutbyte med dessa).

Vårt mål för 2006 är att fortsätta forma samarbetet för att successivt kunna ta följande steg:

– etablera några få tydliga och konkreta mål för prioritering av barnen och få dem kända
– bygga samarbete mellan ett antal organisationer och organisationer/enskilda
– skapa resurser och etablera en plattform för handling, metoder, forskning och opinionsbildning
– genomföra kraftfulla kampanjer
– skapa en mobilisering som under 5-10 år ger attitydförändring

De organisationer som SAMBA f n arbetar mest intensivt med är Barnverket, Ensac, Friends, Fryshuset Hela Människan, Klassmorfar och KRIS. Men successivt vidgar vi kretsen. SAMBAs nätverk består av ca 500 personer; enskilda, organisationer , föreningar, forskare, föräldrar och andra som arbetar för och med barnfrågor.
I arbetet med de sju nämnda organisationerna ingår också att hur det ser ut för barn i Sverige, inom vilka områden de utsatta barnen finns och vad olika organisationer och föreningar gör för dessa barn.

2. Basutbildning i barnfrågor för politiker och tjänstemän
En basutbildning för politiker och tjänstemän på 3-5 poängsnivå är en viktig delkomponent bland åtgärder för att få en bättre prioritering av barnen. En utbildning av detta slag saknas för närvarande, vilket uppges som ett problem bland många av de som SAMBA diskuterar med. Det framhålls också i socialdepartementets förstudie av ett sk barnrättscentrum.

Basutbildningen kommer att arbetas fram i samarbete med SAMBAs medlemsorganisationer och specialister inom olika delområden av barnkunskap. I medlemsorganisationerna och genom kunskaps- och kontaktuppbyggnad från SAMBAs seminarier finns erforderlig kompetens i SAMBAs nätverk för att arbeta fram ett kvalificerat förslag till en sådan utbildning.
Målgruppen är kommunalpolitiker och tjänstemän som arbetar med barnfrågor på olika nivåer, föräldraföreningar och ungdomsråd, socionomer, lärare och andra professionella yrkesgrupper.

3. Föräldrautbildning och föräldrastöd
Föräldrar i Sverige får från första början stöd från samhället på BVC där fokus är barnets hälsa. På vissa håll ordnas också föräldrautbildning. Sådan utbildning har visat sig ha en positiv inverkan på barns situation både vad gäller hälsa och välfärd. Det visar Folkhälsoinstitutets rapport Föräldrautbildning och föräldrastöd, red Sven Bremberg. Där nämns särskilt två egenskaper som betyder mycket för barns hälsa och välfärd, nämligen värme och ramar - som är viktigare än familjens materiella förhållanden. Föräldrastöd kan utformas på olika sätt; genom grupper som träffas och ger varandra stöd, genom grupper som arbetar med olika metoder, tex Från första början och Vägledande samtal, eller som diskussionsgrupper på Internet. Även Familjecentralerna ger ett aktivt föräldrastöd.
Arbetsform
SAMBA vill ta den nämnda rapporten som utgångspunkt för att tillsammans med andra organisationer driva på för att många föräldrautbildningar ska komma till stånd. Det arbete som SAMBA vill genomföra är diskussioner och seminarier för att komma fram till hur SAMBAs nätverk bäst kan driva på.
Vägledande för föräldrastödet måste vara att det
• riktar sig till såväl pappor och mammor
• är lätt att ta till sig även för föräldrar med annat modersmål än svenska
• sträcker sig över hela barndomen och tonårstiden
Eventuellt bör ett särskilt material utformas som vänder sig till nyanlända invandrare med barn i olika åldrar. För att göra ett sådant utbildningspaket fordras nära samarbete med till exempel invandrarföreningar och modersmålslärare.

4. Satsning på barnen ger samhällsekonomiska vinster
SAMBA ordnade under hösten seminariet ”Barnen – vår mest lönsamma investering” tillsammans med TCO och SKL. Föreläsare var bland andra Barnombudsmannen Lena Nyberg, Anna Marnell Socialstyrelsen samt ekonomer och beslutsfattare från kommuner. Många exempel från både forskning och kommuner visar att satsning på barn lönar sig. Seminariet blev uppskattat och fick genomgående höga poäng i utvärderingen. Arbetet med att följa upp seminariet fortsätter. I januari 2006 träffar SAMBA Socialstyrelsen, SKL, Folkhälsoinstitutet och Allmänna Barnhuset och diskuterar möjligheten av ev fortsatt samverkan i dessa frågor.

5. Samarbete med kommuner med speciella ambitioner inom barnområdet
Det finns ett 20-tal kommuner med ordentliga ambitioner. SAMBA kallar dem för ”barnkommuner”. Kommunerna väljer många olika sätt att arbeta på; barnbokslut, barnkonsekvensanalyser, lokala barnombudsmän, ungdomskonsulenter, stöd till ungdomsråd m.m. Dessutom kan tävlingar som Bästa Barnkommun fungera som viktiga pådrivare. SAMBA ska samarbeta med barnkommunerna för att kunna sprida goda exempel och bidra till att arbeta fram verktyg för att prioritera barnen i politiska beslut.
Formen för arbetet är att:
– Läsa in undersökningar, erfarenhets- och kommunexempel
– Undersöka intressanta exempel
– Föra diskussioner med ”barnkommunerna” om kraftfulla verktyg
– Kontakta, besöka och samarbeta med de kommuner som ”satt upp barnen på dagordningen” och aktivt arbetar förebyggande med barnfrågor. Kommunerna väljer många olika sätt att arbeta på; barnbokslut, lokala barnombudsmän, ungdomskonsulenter, stöd till ungdomsrådet, ungdomsting m.m.
– SAMBA vill uppmärksamma och sprida goda exempel från de kommuner som aktivt arbetar förebyggande och systematiskt tar hänsyn till ungas åsikter, ger dem möjlighet att påverka och satsar på barnen på olika sätt.

6. Långsiktig attityds- och opinionspåverkan
För att en fråga ska ges prioritet i samhällsdebatten krävs en långvarig opinionspåverkan. SAMBA räknar med att genom sitt arbete på 5 – 10 års sikt få genomslagskraft för att ett mer systematiskt arbetssätt börjar tillämpas inom beslutsfattandet så att en högre prioritering av barnfrågor kommer till stånd.
Arbetsform:
– Skapa samarbete och dialog med journalister som långsiktigt vill skriva om hur vi i samhället satsar på barnen.
– Väcka debatt om varför det är så svårt att omfördela resurser till att satsa förebyggande på barnen.
– Sprida kunskap om samhällsvinsterna av att ge barnen goda uppväxtförhållande och satsa på förebyggande arbete.
– Samarbete med opinionsundersökare och liknande för att mäta och påvisa svenska folkets vilja att satsa mer resurser på barnen.
– Påverka beslutsfattare som har barnfrågor inom sitt arbetsområde, genom dialoger och faktaunderlag.
– Anordna ett seminarium med temat barnjournalistik tillsammans med Barnombudsmannen våren eller hösten 2006.

7. Skapandet av kunskapscentrum
Detta omfattar forskningsresultat, studier, rapporter m m kring barnens sociala situation
och deras villkor i samhället. Ingen myndighet kombinerar i dag, på det sätt som behövs,
det vetenskapliga perspektivet och helhetsperspektivet på barns situation. Detta leder till en brist på beslutsunderlag i barnfrågor som är både vetenskapligt underbyggt och
praktiskt användbart. En vetenskapligt underbyggd, verklighetsnära och praktisk
metodutveckling saknas. Vad gäller de olika frivilligorganisationer som arbetar för och
med barn så har deras respektive uppdrag mer eller mindre fasta inriktningar. Detta gör
det svårt för dem att satsa på en mer generellt övergripande bevakning av barnfrågor
och en vetenskapligt underbyggd verksamhet.