Verksamhetsberättelse för Stödföreningen för Samba - samarbete för prioritering av barnen - år 2005

Frågor som SAMBA arbetat med under året:

Bygga samarbete – expandera nätverket
SAMBAs medlemsorganisationer samverkar för att bygga ett mobiliserings- och medvetandearbete riktat till svenska folket. Under året har SAMBA intensifierat arbetet för att få med fler organisationer som vill arbeta tillsammans med detta. Arbetet har resulterat i en samverkan med främst Barnverket, ENSAC, Friends, Fryshuset, Hela människan, Klassmorfar och KRIS. Det långsiktiga syftet är att åstadkomma en stark opinion för en prioritering av barn och ungdom. Målformuleringar har diskuterats och resulterat i förslagen ”Barnen prio ett”, ”En hundravison för barnen” alternativt ”En nollvision för barnen”.

Arbetet sker i följande steg:
– bygga samarbete mellan enskilda och organisationer
– etablera några få tydliga och konkreta mål för prioritering av barnen och få dem kända
– skapa resurser och etablera en plattform för handling, reformer, ledarskap, metoder, forskning och opinionsbildning
– genomföra kraftfulla kampanjer
– skapa en mobilisering som under 5–10 år ger attitydförändring som leder till opinionsmässig prioritering av barnen; ”Barnen prio ett”

De frågor som ovanstående organisationer bedömts som mest intressant att fördjupa sig i är:
– föräldrastöd och föräldrautbildning
– basutbildningen för politiker och tjänstemän som arbetar med barnfrågor
– kommunernas förebyggandearbete
– funk-tionen hos den övergripande statliga nivån vad avser barnfrågorna
– kunskapscentrum för barnfrågor.

Vi påbörjade också i december en kartläggning i samarbete med Gapminder av vad de ideella frivillig-organi-sationerna gör för de 300.000 – 400.000 barnen som är glömda och utanför.

Långsiktig attityds- och opinionspåverkan
Ett seminarium med temat barnjournalistik har börjat planeras. Ursprungligen var organisationen ANDI i Brasilien kontaktad, och ville gärna delta, men planerna lades på is då vi inte beviljades det sökta bidraget.
Diskussionerna togs upp igen, nu med Barnombudsmannen. Förhoppningen är att seminariet ska kunna äga rum under våren eller hösten 2006. Samba har granskat vad tre dagstidningar skriver om barn. Kommer barnen till tals? Var i tidningen skildras de? Vilket utrymme får de? Typ av skildring, är det ur barnperspektiv? Och funnit att Göte-borgsposten (jämfört med Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet) är den tidning som bäst bevakade barnfrågor både vad gäller kvantitet och kvalitet. Barn och ungdom i olika åldrar syntes mycket mer i GP än i de andra tidningarna och kom själva mer till tals.

Skapandet av kunskapscentrum
SAMBA tog redan tidigt i sin tillblivelse (2001) upp behovet av ett kunskapscentrum för barnfrågor. Hösten 2003 anordnade vi ett seminarium med ett 40-tal deltagare. Med seminariet som bas har vi sedan arbetat på olika sätt för att komma vidare med denna fråga. Delvis genom SAMBA och delvis genom andra influenser resulterade detta i Miljöpartiets framgång i förhandlingarna om innehållet i forskningsproppen (feb – mars 2005) och också i en undersökning som Socialdepartementet beställde av Björn Westlund Kronstedt (mars 2005) ”Kunskapscentrum för barnkonventionsrelaterade frågor”. Pengarna i forskningsproppen, 15 milj från 2007 har destinerats till FAS (Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap) och Vetenskapsrådet.

Utifrån SAMBA-seminariet, diskussionen med Miljöpartiet och dess förhandling med regeringen om forskningsproppen samt Björn Ws utredning har vi konstaterat att det saknas ett vetenskapligt hel-hets--grepp över barnens situation. Den forskning som bedrivs är mångfasetterad men sällan samordnad.
Inom andra forskningsfält, kanske främst de naturvetenskapliga, finns välutvecklade system för interaktion mellan forskning och avnämare och liknande system bör etableras inom barnforskningen, främst då en bättre implementering och tillämpning av den kunskap som forskningen och mängden av utvecklingsprojekt bidrar med.

SAMBAs seminarium och Westlund Kronstedts utredning indikerar ett stort behov av att samla lokalt utvecklade metoder och arbetsmodeller och göra dessa tillgängliga. FAS och Vetenskapsrådet har börjat forma sina insatser enligt forskningsproppen. SAMBA har påbörjat en dialog med dessa för att om möjligt se till de viktiga frågorna, bland annat:
– Vilken information/erfarenhet som bör finnas i ett Centrum?
– Hur ett Kunskapscentrum på ett adekvat sätt kan vara ett stöd till kommunerna när de fattar beslut som rör barn?

Ekonomiska vinster
SAMBA ordnade under hösten seminariet ”Barnen – vår mest lönsamma investering” tillsammans med TCO och SKL. Föreläsare var bland andra Barnombudsmannen Lena Nyberg, Anna Marnell Socialstyrelsen samt ekonomer och beslutsfattare från kommuner. Många exempel från både forskning och kommuner visade att satsning på barn lönar sig. Seminariet blev uppskattat och fick genomgående höga poäng i utvärderingen. Arbetet med att följa upp seminariet fortsätter. I januari 2006 träffar SAMBA Socialstyrelsen, SKL, Folkhälsoinstitutet och Allmänna Barnhuset och diskuterar möjligheten av eventuell fortsatt samverkan i dessa frågor.

Samarbete med kommuner med speciella ambitioner inom barnområdet.
SAMBA har under året, framförallt inför och i samband med seminariet ”Barnen – vår mest lönsamma investering” haft kontakt med många kommuner med speciella ambitioner inom barnområdet. Hur dessa kommer att utvecklas kommer att tydliggöras under innevarande år. Två frågor som härvid är speciellt i fokus och har stark kommunal anknytning är utbildning och ”investering” i barn med utgångspunkt i ovannämnda seminarium.

SAMBA har skissat på och diskuterat med personer inom olika kompetenser vad en utbildning av politiker och tjänstemän i barnfrågor bör innehålla. Det är inte SAMBAs uppgift att skapa och starta denna men eftersom sådan utbildning endast bedrivs i mycket blygsam omfattning finns det anledning
att ta fram diskussionsunderlag som kan leda till vidare initiativ i frågan.

”Investering” i barn är det andra området med stark kommunal anknytning. Genom seminariet (se ovan) påbörjades en diskussion om detta med några kommuner, med speciella ambitioner inom barnområdet, som under innevarande år bör kunna ta form.

Samarbete med Social Venture Network (SVN) och 18 företag som intresserar sig för socialt ansvar
SAMBA genomförde tillsammans med SVN under första halvåret en Temoundersökning om vilka samhällsfrågor svenska folket tycker företagen ska prioritera. Undersökningen gjordes i partnerskap med 18 företag som var och en betalade 5.000 kr för att få undersökningen genomförd. Ett mycket
stort arbete, ca 500 arbetstimmar, lades ned av SAMBA får att få undersökningen finansierad och genomförd.

I undersökningen, som gjordes som telefonintervjuer under april deltog drygt 1.000 personer, 16
år och äldre. De tillfrågades om sin inställning till företags samhällsengagemang genom att rangordna tolv samhällsområden som de tycker företagen ska prioritera. Resultatet visar att tre av fyra vill att företag ägnar sig mer åt barn och ungdom. Det gäller oavsett om frågan gäller egen personlig uppfatt-ning, om man blir positivt inställd till företag som engagerar sig i dessa områden, eller om vad man vill att företag ska engagera sig i.

76 % tyckte att företag bör ägna sig mer åt ”Arbete mot drogmissbruk” och 73 % ”Barn- och ung-domsverksamhet”. När den personliga frågan ställs ”Hur viktiga tycker du följande frågor är?” svarade 68 % att ”Skolor och undervisning” är mycket viktigt. ”Barn- och ungdomsfrågor” och ”Arbete mot drogmissbruk” kommer på andra plats med 64 %. Att företag borde ägna sig mer åt ”Toppidrott, t ex landslag, elitserieklubbar” anser endast 17 % av de tillfrågade, medan 22 % tycker de ska ägna sig mindre åt detta. ”Mångfald och integration” och ”Stöd till utvecklingsländer” får också relativt låga tal, 46 % respektive 43 %.

Undersökningen är den första i Sverige, vad SAMBA känner till, om hur folk ser på företags samhälls-engagemang. En motsvarande undersökning i Norge gav liknande trender.
SVN, som SAMBA är medlem i, är ett nätverk av företag, entreprenörer och eldsjälar som vill arbeta med hur företag kan utveckla affärsverksamheten genom socialt ansvarstagande.

Styrelsemöten
Samba har under 2005 haft fem styrelsemöten, den 2 februari, den 10 maj, 30 augusti, 26 oktober och 8 december. Årsmötet ägde rum den 15 mars följt av ett konstituerande styrelsemöte samma kväll.

Nätverksträffar
Samba har under 2005 haft två nätverksträffar, den 3 maj och den 27 september.

Ansökningar och donation
Samba sökte organisations- och projektbidrag från en rad fonder och stiftelser. Exempel på dessa är: Helge Ax:son Johnssons stiftelse, Groschinkys stiftelse, World Childhood Foundation och Åhlénstiftel-sen. Statligt organisationsstöd söktes från Socialstyrelsen. Då SAMBA befinner sig i ett svårdefinierat område där vi arbetar med barnfrågor utan att bedriva verksamhet för barn har vi svårt att få våra ansökningar beviljade. Vi är den enda organisation enligt vår vetskap, som är en renodlad samarbetsorganisation.
Under 2005 blev bara en ansökan beviljad: Helge Ax:son Johnssons stiftelse gav 50.000 kr. Socialstyrelsen avslog vår ansökan med motiveringen att SAMBA inte har en funktion som paraplyorganisation på det sätt som Socialstyrelsen menar med detta.

En privatperson, som vill vara anonym, donerade i maj 200.000 kr till SAMBA.

Nyhetsblad
Fyra nyhetsblad kom ut under året, i februari, april, september och december.

Ungdomsprojektet och hemsida
Samba kontaktade under året ett flertal barn- och ungdomsorganisationer för att tillsammans kunna göra bättre och kraftfullare aktioner och kampanjer. Detta arbete har haft svårt att finna en lång-siktigt bär-kraftig form.

Hemsidan förnyades och fick en bättre design under året. Detta arbete har stötts av Agneta Steier och Anders Eklund.

Benchmarking
SAMBA har under året avslutat en så kallad benchmarking av sponsring och marknadsföring med Friends.

Kansliresurser
SAMBA har under året haft en person anställd på heltid med hjälp av arbetsmarknadsstöd, Kjell Magnryd, och en person på 40%. Fram t o m oktober var det Natalia Santos, som slutade på egen begäran, och från första november Ingrid Sillen. Mats Lindkvist har arbetat ca 25 timmar i veckan ideellt. Under året har kansliet varit inhyst i Klass-morfars lokaler på Hagalundsgatan 8 i Solna.

Deltagande i konferenser och mässor anordnade av andra organisationer
SAMBA har under året deltagit i tre externa konferenser samt mässan för eldsjälar på Fryshuset.

Resultaträkning 2005

Tillbaka